Ja, nu har Hilda kommit 7veckor in på sin dräktighet. Det har inte varit problemfritt. För en vecka sedan blev Hilda jättedålig i sin mage. Hon råkade åka på en ordentlig maginfulensa. Ja, även hundar kan bli drabbade av detta elende, som alla vet.

Problemet dennna gång varatt man inte kunde "svälta henne", som annars är en mycket effektiv metod. Om man skulle göra det så skulle inte valparna i magen må så bra. Vi hade kontakt med veterinär hela tiden. När hon hade varit dålig i 3 dagar, och vi såg ingen tendens till att det hela skulle upphöra, var det bara att ta kontakt med Ultuna. Dom tyckte att det bara var att åka in akut med henne.

Väl på platskunde dom konbstatera att valparna mådde alldeles utmärkt, men Hilda mådde desto sämre. Hon var helt uttorkad och saltbalansen var rubbad av alla diarreer. Vi bestämde att hon skulle få stanna  och få dropp och "tarmvila" över natten. 

Dagen efter ringde dom och talade om att vi hade en mycket piggare hund och som dessutom ville komma hem.

Vi drog alla en lättnadens suck att allt hade gått bra.

När vi kom och hämtade henne på senkvällen var hon sig precis lik. Sedan har allt gått bra.

Här kommer lite bilder på Hilda.

I dag har vi träffat Lexuz,Hildas son från sin första kull, för att visa honom och husse-Olof hur man tränar spår.

  Lexuz var mycket duktig och husse Olof var mäkta imponerad av sin hund.

  Nu ska vi förhoppnningsvis få en ny spår champion innan hösten är kommen.

Vi ses snart igen för spår träning.

Carina & Kent

Ja, då har 5 veckor avlöpt efter att Hilda var och parade sig men Captators eld i Östersund. 

Hilda mår alldeles förträffligt nu, men hon har mått lite tjyuvens. Ja, så där som även vi kan må. Dvs med morgon illamående och en kraftigt ökad aptit. Hon har minst sagt ätit allt som har kommit i hennes väg. Vi har stillat den värsta hungern med lite extra, ja, inte mat, men dock en morot lite nu och då. Hon har inte varit speciellt promenadsugen heller. Hon går som oftast piggt och med en väldans fart när man är ute och går. Nu har hon gått bakom och man har nästan fått dragit med henne på sina rastpromenader. Trötheten har varit slående även inne. Hon har mest kurat i sin bur och har inte varit så social som hon annars är. Nu, sista veckan har hon ändrat betende och har blivit mer social igen, Kanske beror på att vi har varit till fjällen och åkt skidor. Vi, tvåbenta alltså. Hilda har varit hemma i stugan, medans vi har varit ute i backen.

Här kommer det lite bilder på Hilda:

Hilda en vecka efter parningen

Hilda 3 veckor efter parning

Hilda 5 veckor efter parning. Nu börjar det att synas en mage.

Närbild på magen.