I går var husse och Hilda ute och jagade, men ibland så går det inte som det ska.

Hilda fick upp ett rådjur ganska direkt efter att hon hade blivit släppt.

Japp tänkte husse, idag blir det en bra jakt. Av en mycket konstig händelse så hörde dom inte jakten i mer än ca 10 min. Jakten drog ut ur såten och gick bara rakt ut. Ja, ja det kommet väll tillbaka om en stund, men det gjorde det inte. Rikard såg på peijlen att dt bara fortsatte i en riktning. Efter ca 1 timme så började alla att bli fundersam vart hunden hade tagit vägen. Detta var inte likt Hilda, att bara dra längre och längre bort, hon brukar alltid vända och komma tillbaka när rådjuren drar på långkör. Dock inte denna gång.

Rikard blev så orolig att han tog bilen och började leta efter henne, han hade inga signaler på peijlen där han stod i skogen. Han visste dock åt vilket håll hon hade dragit åt. Efter en stunds bilåkande så hade han fått signaler igen inga starka signaler men dock. Drevet fortsatte bara längre och längre bort. Rikard fick inen kontakt med Hilda, så det var bara att sätta sig i bilen igen och åka på ett nytt ställe där han trodde att drevet skulle komma. Vid det här laget så var han ca 6-7 km hemmifrån. Ut ur bilen igen och peijla. Signaler igen, denna gång så var det starka signaler. Rikard försökte kalla in Hilda, men fick inen kontakt med henne, utan signalerna blev bara svagare och svagare. Vad gör jag nu tänkte Rikard. Hilda på helt främmande mark och jag har försökt att kalla in henne. Ska jag åka eller stanna kvar. Beslutet blev att åka vidare eftersom inte Hilda vände. Upp på nästa väg, ut och peijla, men denna gång så fick han signaler om pekade hemmåt. Kan det vara så att hon äntligen har brutit och är på väg hem.

Rikard åker nu till baka till det ställe där han hade kallat på henne. Det visade sig att hon redan hade passerat det stället och fortsatt vidare hemmåt. Rikard fortsatte då också vidare hemmåt och tog upp på en väg och peijlade igen för att se att hon fortsatte hemmåt. Nu hade han signaler runtom sig på mycket nära håll. Han kallade på henne igen och efter en kort stuns så får han syn på henne efter vägen.

Rikard blev då så glad över att få se henne igen och jag tror att Hilda blev lika glad över att få se sin husse.

Äventyret varade i  närmare 5 timmar och hon var som längst ca 7-8 km hemmifrån.

Trots att hon var ute så länge och jagade så kunde hon inte komma till ro på kvällen, eller så var hon så glad över att vi alla var samlade. Hennes plats var i soffan mellan Jesper och husse.